Kan man själv påverka sitt kolesterol?
Kolesterolnivåer styrs till viss del av livsstilsfaktorer såsom träning och kost. Hur pass mycket livsstilsförändringar påverkar kolesterolnivåerna varierar sannolikt mycket från person till person, men alla med högt kolesterol bör som grund anpassa sin kost och träning för att sänka nivåerna, men oftast krävs läkemedelsbehandling då denna i regel är mer effektiv.
Faktorer som påverkar kolesterol
Studier har visat att högre nivåer av elakat kolesterol är kopplade till:
Behandlingsalternativ och effektivitet
Träning
Fysisk aktivitet i form av aerob (exempelvis löpning eller cykling) eller anaerob träning (styrketräning) har i regel begränsad effekt på kolesterolnivåer men ger givetvis mycket andra positiva hälsoeffekter och rekommenderas i internationella riktlinjer. Europeiska kardiologförbundet rekommenderar 150-300 minuter av måttlig eller 75-150 minuter av högintensiv träning per vecka med tillägg av 2 styrketräningstillfällen.
Kostomläggning
Att lägga om sin kost kan ha en positiv effekt på en individs kolesterol och sedermera även hjärt-kärlrisken. Däremot är mycket av forskningen kring dieter och enstaka livsmedel ofta behäftade med felkällor och det råder än så länge ingen enhetlig konsensus kring vad som är den optimala kosten.
Enligt Europeiska riktlinjer rekommenderas kosthållningar liknande medelhavskosten. Här ingår bland annat mer av vegetabiliska oljor, fisk, frukt, grönsaker, nötter och mindre av salt, rött kött och animaliska fetter. Transfetter och sockerinnehållande läsk avråds från helt och hållet. Alkohol bör begränsas till 100 g per vecka (ett standardglas varierar mellan 8-14 g).
Läkemedel
I dagsläget finns det flera effektiva läkemedel på marknaden för att sänka kolesterol. För de allra flesta individer har läkemedel den starkaste effekten av kolesterolsänkning jämfört med livsstilsförändringar.
Statiner (ex. atorvastatin, rosuvastatin)
Statiner har funnits på marknaden i flera decennier och erbjuder ett effektivt, säkert och billigt läkemedelsalternativ för att sänka kolesterolnivåerna. Måttligt intensiv dos ger cirka 30% sänkning av LDL-kolesterolet medan högintensiv dos ofta ger 50% eller mer.
Kolesterolupptagshämmare (ex. ezetimib, ezetrol)
Kolsterolupptagshämmaren ezetimibe har funnits på marknaden sedan tidigt 2000-tal och erbjuder en kolesterolsänkning på drygt 20% ensamt men ibland högre vid kombinerad behandling med statin.
När bör man mäta sitt kolesterol?
Det är aldrig fel att mäta sitt kolesterol. Tidpunkten då det är medicinskt motiverat att mäta sina kolesterolnivåer är väldigt varierande från individ till individ. De flesta riktlinjer rekommenderar generell blodfettsscreening efter 40 års ålder men tidigare vid riskfaktorer såsom:
Regelbunden kontroll för bättre hälsa
Tidiga insatser och regelbunden uppföljning är nyckeln till framgångsrik kolesterolbehandling. Våra legitimerade läkare hjälper dig att förstå dina värden och skapa en personlig plan för din hjärthälsa.
När ska man behandla sina kolesterolnivåer?
När det är läge att behandla sina kolesterolnivåer är helt beroende på den enskilda individens risk för framtida hjärt-kärlsjukdom. Hos en person som har haft en allvarlig hjärt-kärlhändelse såsom hjärtinfarkt bör kolesterolet i princip alltid behandlas med läkemedel. Hos övriga individer styrs målvärden av riskfaktorer såsom högt blodtryck, diabetes och rökning.
Behandlingsriktlinjerna är baserade på när man anser att behandling har en tillräckligt stor nytta i förhållande till en individs hjärt-kärlrisk och är inte baserad på vad som är “normala nivåer” i en befolkning. På grund av detta kan två individer med exakt samma kolesterolvärden få helt olika behandlingsmål och därmed behandling.