Kunskap & råd

Influensa och hjärtinfarkt

En influensa påverkar mer än luftvägarna. Under veckan efter en bekräftad influensa är risken för hjärtinfarkt omkring sex gånger högre än annars. Även andra luftvägsinfektioner och lunginflammation ökar risken, men i mindre grad. Förklaringen är att infektionen sätter igång en kraftig inflammation, gör blodet mer benäget att levra sig och ökar hjärtats arbete, vilket kan få ett befintligt plack i kranskärlen att brista. Störst är risken för den som redan har åderförfettning, hjärt-kärlsjukdom eller flera riskfaktorer. I en svenskledd studie av personer som nyligen haft hjärtinfarkt minskade influensavaccination risken för död och nya hjärthändelser under det följande året.

Alkohol och blodfetter: vad händer med kolesterol, triglycerider och hjärtat?

Alkohol påverkar blodfetterna på flera sätt. Det tydligaste är att triglyceriderna stiger, särskilt vid större mängder och hos personer som redan har höga värden. HDL-kolesterolet blir ofta något högre hos den som dricker regelbundet, men det ger inget skydd mot hjärt-kärlsjukdom. Effekten på LDL-kolesterolet är liten. Alkohol höjer dessutom blodtrycket och ökar risken för förmaksflimmer, och studier som tar hänsyn till felkällor visar ingen skyddande effekt av måttligt drickande. Den som vill förbättra sina blodfetter och sin hjärthälsa har alltså inget att vinna på att dricka, och för den som har höga triglycerider är minskad alkohol ofta en av de mest effektiva åtgärderna.

Hur snabbt kan man sänka kolesterolet? Vad som händer vecka för vecka

LDL-kolesterolet kan förändras relativt snabbt när matvanorna ändras. En LDL-partikel finns bara kvar i blodet under några dagar, och efter ungefär två till fyra veckor med en förändrad kost har LDL-värdet vanligtvis ställt in sig på en ny nivå. Hur stor förändringen blir beror både på utgångsvärdet och på vilka förändringar som görs. Enskilda åtgärder sänker oftast LDL med omkring 5–10 procent, medan flera förändringar tillsammans kan ge en minskning på cirka 10–25 procent hos personer som håller fast vid dem. Ett nytt blodprov är meningsfullt tidigast efter fyra veckor och helst efter sex till tolv veckor. För den långsiktiga risken är det dock inte hur snabbt LDL sjunker som är viktigast, utan hur länge nivån kan hållas låg.

Ezetimib: så verkar det, biverkningar och när det används

Ezetimib är ett läkemedel som sänker kolesterolet genom att minska kroppens upptag av kolesterol från tarmen. Som enda behandling sänker det LDL-kolesterolet med omkring 20 procent. När ezetimib kombineras med en statin kan LDL sänkas ytterligare med cirka 20–25 procent. Läkemedlet tas som en tablett en gång om dagen och tolereras av de flesta väl. I kliniska studier har biverkningar förekommit ungefär lika ofta med ezetimib som med placebo. Enligt europeiska riktlinjer används ezetimib framför allt när målet för LDL inte nås med statinbehandling, eller när statin inte kan användas. I en stor studie av personer som nyligen haft hjärtinfarkt eller instabil kärlkramp minskade ezetimib i kombination med statin risken för nya hjärt-kärlhändelser.

Blodfetter: skillnaden mellan kolesterol, triglycerider och lipoproteiner

Blodfetter är ett samlingsbegrepp för de fettämnen som finns och transporteras i blodet, framför allt kolesterol och triglycerider. Eftersom fett inte är vattenlösligt kan det inte transporteras fritt i blodet, utan måste packas tillsammans med proteiner i partiklar som kallas lipoproteiner. Till dessa hör bland annat LDL, HDL, VLDL och lipoprotein(a). När man talar om förhöjda blodfetter syftar man oftast på högt LDL-kolesterol, förhöjda triglycerider eller en kombination av båda. Höga blodfetter ger vanligtvis inga symtom, men är en viktig riskfaktor för hjärtinfarkt och stroke. De kan enkelt upptäckas genom ett blodprov.

Triglycerider: normalvärden, orsaker till höga nivåer och vad som hjälper

Triglycerider är den vanligaste formen av fett i kroppen och i blodet. De kommer från maten och tillverkas i levern, och de fungerar som energilager. Ett värde under 1,7 mmol/L räknas som normalt. Höga triglycerider är starkt kopplade till övervikt, alkohol, insulinresistens och typ 2-diabetes, och de ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Vid mycket höga nivåer finns dessutom risk för akut inflammation i bukspottkörteln. Det goda är att triglycerider oftast är det blodfett som reagerar snabbast på förändrad livsstil.

SCORE2: så beräknas risk för hjärtinfarkt och stroke

SCORE2 är en riskmodell som skattar hur stor risk en person har att drabbas av hjärtinfarkt, stroke eller död i hjärt-kärlsjukdom inom tio år. Modellen bygger på fem uppgifter: ålder, kön, rökning, det övre blodtrycket och non-HDL-kolesterol. Den används för personer mellan 40 och 69 år utan känd hjärt-kärlsjukdom, och en särskild version, SCORE2-OP, används från 70 år.

Sänka kolesterol: vad som fungerar och hur mycket

Kolesterol: vad det är, värden och risker

Kolesterol är ett fettliknande ämne som kroppen behöver för flera viktiga funktioner. Det används bland annat för att bygga cellmembran, tillverka hormoner och D-vitamin samt bilda gallsyror. Den största delen av kroppens kolesterol produceras i levern.

LDL-kolesterol: normalvärden och målvärden per riskgrupp

LDL-kolesterol, ofta kallat det ”onda kolesterolet”, är den blodfettstyp som har starkast koppling till utvecklingen av hjärtinfarkt och stroke. Hos en frisk vuxen utan andra riskfaktorer betraktas ett LDL under 3,0 mmol/L som önskvärt. Vilket LDL-värde som är lämpligt för en enskild person beror däremot på den samlade hjärt-kärlrisken. De europeiska riktlinjerna anger LDL-målvärden från under 3,0 mmol/L vid låg risk till under 1,4 mmol/L för personer som redan har haft en hjärt-kärlhändelse. Det viktiga är därför inte enbart om LDL-värdet ligger inom ett ”normalt” intervall i befolkningen, utan om nivån är tillräckligt låg utifrån den egna riskprofilen.

HDL-kolesterol: varför det goda kolesterolet inte är hela sanningen

HDL-kolesterol är den del av blodets kolesterol som finns i HDL-partiklar. En av HDL viktigaste uppgifter är att transportera kolesterol från kroppens vävnader tillbaka till levern. Ett lågt HDL, under 1,0 mmol/L hos män och 1,2 mmol/L hos kvinnor, är förknippat med en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Samtidigt har forskning under de senaste 15 åren visat att sambandet mellan HDL och hjärt-kärlrisk är mer komplicerat än att ”ju högre desto bättre”. Läkemedel som höjer HDL har inte visats ge ett skydd mot hjärt-kärlsjukdom, och mycket höga HDL-nivåer kan i vissa fall vara förknippade med ökad risk. HDL bör därför framför allt ses som en markör för hur den övriga ämnesomsättningen ser ut. När det gäller hjärt-kärlrisk är LDL-kolesterol och ApoB viktigare.

Familjär hyperkolesterolemi: när högt kolesterol går i släkten

Familjär hyperkolesterolemi, eller FH, är en ärftlig sjukdom där en förändring i en enda gen påverkar leverns förmåga att ta upp LDL-kolesterol från blodet. Det leder till att LDL-nivåerna ofta är kraftigt förhöjda redan från barndomen, vanligtvis omkring 5 till 10 mmol/L. FH förekommer hos ungefär 1 av 250 personer och är därmed en av de vanligaste ärftliga sjukdomarna. Trots det är endast en mindre andel av personer med FH diagnostiserade i Sverige. Utan behandling kan sjukdomen leda till hjärtinfarkt redan i 40- till 50-årsåldern hos män och något senare hos kvinnor. Med tidig upptäckt och behandling går det däremot att få ner risken till nära den nivå som ses i befolkningen i övrigt.