SCORE2: så beräknas din risk för hjärtinfarkt och stroke

Resultatet anges i procent och delas in i låg till måttlig, hög eller mycket hög risk, med olika gränser beroende på ålder. Det är detta resultat som avgör vilket LDL-kolesterol och blodtryck som är målet, och om livsstilsåtgärder räcker eller om behandling bör övervägas.

Varför en riskmodell?

Hjärt-kärlsjukdom orsakas sällan av en enskild faktor. Ett lätt förhöjt kolesterol betyder något helt annat hos en 45-årig icke-rökande kvinna med normalt blodtryck än hos en 65-årig man som röker och har högt blodtryck. Riskfaktorerna förstärker varandra, och det går inte att bedöma helheten genom att titta på värdena ett och ett.

En riskmodell väger samman faktorerna till en siffra: sannolikheten att insjukna inom en given tid. Det gör det möjligt att rikta behandling dit den gör mest nytta, och att avstå från behandling där nyttan är liten. Det är också därför samma kolesterolvärde kan leda till olika råd för olika personer.

Vad är SCORE2?

SCORE2 publicerades 2021 av en europeisk forskargrupp i samarbete med European Society of Cardiology (ESC) och ersatte den äldre modellen SCORE från 2003.¹ Den togs fram med data från nära 700 000 personer i 45 kohorter och validerades därefter på över en miljon personer i Europa.

Två skillnader mot den gamla modellen är viktiga att känna till:

SCORE2 räknar både dödliga och icke-dödliga händelser. Den gamla modellen skattade enbart risken att dö i hjärt-kärlsjukdom. SCORE2 inkluderar även hjärtinfarkt och stroke som man överlever. Siffrorna blir därför högre, och en procentsats från SCORE2 kan inte jämföras med en från den gamla modellen.
SCORE2 är kalibrerad för olika regioner. Risken för hjärt-kärlsjukdom skiljer sig mycket mellan europeiska länder. Europa är indelat i fyra riskregioner (låg, måttlig, hög och mycket hög), och modellen justeras efter den region personen bor i. Sverige tillhör regionen med måttlig risk.

SCORE2 rekommenderas i ESC:s riktlinjer för prevention av hjärt-kärlsjukdom och för behandling av blodfettsrubbningar,² ³ och används i Sverige i primärvård och specialistvård.

Vilka värden ingår?

SCORE2 bygger på fem uppgifter:

Ålder. Den faktor som påverkar risken mest.
Kön. Män har högre risk än kvinnor i samma ålder.
Rökning. Om du röker i dag eller inte. Före detta rökare räknas som icke-rökare.
Systoliskt blodtryck. Det övre blodtrycksvärdet i mmHg, uppmätt i vila och helst som ett medelvärde av flera mätningar.
Non-HDL-kolesterol. Totalkolesterol minus HDL, angivet i mmol/L. Det motsvarar allt kolesterol i partiklar som kan bidra till åderförfettning.

Att modellen använder non-HDL-kolesterol i stället för LDL eller totalkolesterol har två skäl. Non-HDL fångar även kolesterolet i triglyceridrika partiklar, som bidrar till åderförfettning, och det kan beräknas utan fastande prov. Läs mer om skillnaden mellan olika kolesterol och blodfetter.

Faktorer som inte ingår i själva beräkningen, men som kan påverka tolkningen, beskrivs längre ned.

Så tolkas resultatet

Eftersom risken stiger kraftigt med åldern har ESC satt olika gränser för olika åldersgrupper. En tioårsrisk på 6 procent betyder hög risk för en 45-åring men låg till måttlig risk för en 65-åring. Tanken är att yngre personer med förhöjd risk annars skulle hamna utanför behandling, trots att de har många år av exponering framför sig.

Gränserna för de olika riskkategorierna är:

Under 50 år: låg till måttlig risk under 2,5 procent, hög risk 2,5–7,4 procent och mycket hög risk 7,5 procent eller mer.
50–69 år: låg till måttlig risk under 5 procent, hög risk 5–9,9 procent och mycket hög risk 10 procent eller mer.
70 år och äldre (SCORE2-OP): låg till måttlig risk under 7,5 procent, hög risk 7,5–14,9 procent och mycket hög risk 15 procent eller mer.

Riskkategorin styr sedan målvärdet för LDL-kolesterol:

Låg till måttlig risk: LDL under 3,0 mmol/L vid låg risk och under 2,6 mmol/L vid måttlig risk. Livsstilsåtgärder är grunden, och behandling övervägs individuellt.
Hög risk: LDL under 1,8 mmol/L och minst 50 procents sänkning från utgångsvärdet. Behandling bör övervägas.
Mycket hög risk: LDL under 1,4 mmol/L och minst 50 procents sänkning från utgångsvärdet. Behandling rekommenderas i regel.

Riktlinjerna beskriver ett stegvis arbetssätt. Först sätts ett grundmål som gäller alla: rökfrihet, livsstilsåtgärder och blodtryck under 140/90 mmHg. Därefter bedöms, utifrån risk, ålder, andra sjukdomar och personens egna önskemål, om mer intensiva mål är motiverade. Riskberäkningen är alltså ett underlag för samtal, inte ett automatiskt beslut.

Beräkna din SCORE2 i vår riskkalkylator →

När SCORE2 inte ska användas

SCORE2 är gjord för personer som inte redan har en tillräckligt hög risk av andra skäl. Följande grupper klassas direkt som hög eller mycket hög risk, och en SCORE2-beräkning tillför inget eller ger missvisande låga värden:

Känd hjärt-kärlsjukdom: tidigare hjärtinfarkt, kärlkramp, stroke, TIA, pulsåderbråck eller åderförfettning i benens kärl, samt tydliga plack vid bilddiagnostik.
Diabetes. För typ 2-diabetes finns en särskild modell, SCORE2-Diabetes, som även väger in blodsocker, njurfunktion och diabetesduration.⁴
Måttlig till kraftigt nedsatt njurfunktion, mätt med bland annat kreatinin och eGFR.
Familjär hyperkolesterolemi och andra ärftliga blodfettsrubbningar.
Kraftigt förhöjda enskilda riskfaktorer, till exempel totalkolesterol över 8 mmol/L, LDL-kolesterol över 4,9 mmol/L eller blodtryck på 180/110 mmHg eller mer.

Vad modellen inte fångar

SCORE2 är ett medelvärde för personer med samma fem värden. Den enskilda personens risk kan vara högre eller lägre. Riktlinjerna nämner flera så kallade riskmodifierare som kan motivera att man hamnar i en högre eller lägre kategori än beräkningen visar:

Ärftlighet: hjärt-kärlsjukdom hos förälder eller syskon före 55 års ålder (män) eller 65 (kvinnor).
Förhöjt lipoprotein(a): en ärftlig kolesterolpartikel som inte ingår i vanliga blodfettsprover men som ökar risken oberoende av LDL. Läs mer om lipoprotein(a).
Kalk i kranskärlen, mätt med datortomografi. Hög kalkscore talar för högre risk, en kalkscore på noll för lägre. Läs mer om calcium score.
Inflammatoriska sjukdomar som reumatoid artrit, psoriasis och kronisk tarminflammation. Läs mer om inflammation och hjärthälsa.
Svår psykisk sjukdom, socioekonomisk utsatthet och bukfetma.
Graviditetskomplikationer som havandeskapsförgiftning och graviditetsdiabetes.

Ett annat mått som kan förfina bilden när triglyceriderna är höga är ApoB, som räknar antalet kolesterolbärande partiklar.

Unga med förhöjda värden: tioårsrisk och livstidsrisk

En 42-åring med högt kolesterol får ofta en låg tioårsrisk, helt enkelt för att hjärt-kärlsjukdom är ovanligt före 50 års ålder. Det betyder inte att värdena saknar betydelse. Åderförfettning byggs upp under decennier, och den samlade belastningen från ett högt LDL under 30 år är betydande.

För yngre personer kan det därför vara mer informativt att diskutera livstidsrisk och hur mycket riskfaktorerna förkortar tiden utan hjärt-kärlsjukdom. ESC hänvisar till modellen LIFE-CVD för sådana beräkningar.² I praktiken innebär det att en ung person med tydligt förhöjda värden kan ha nytta av åtgärder trots låg tioårsrisk.

Så kan du påverka din risk

Ålder och kön går inte att ändra, men de tre övriga faktorerna i modellen går att påverka, och effekten syns direkt i beräkningen:

Rökstopp är den enskilt största åtgärden. Risken sjunker påtagligt redan första året.
Blodtryck: fysisk aktivitet, mindre salt, måttlig alkohol och viktnedgång sänker det övre blodtrycket med flera mmHg vardera. Läs mer om DASH-dieten.
Kolesterol: kost med omättat fett i stället för mättat, lösliga fibrer som betaglukan och viktnedgång sänker non-HDL-kolesterolet.

Utöver modellens faktorer minskar regelbunden fysisk aktivitet, normal vikt och god sömn risken på sätt som SCORE2 inte mäter.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan SCORE och SCORE2?

Den gamla modellen skattade risken att dö i hjärt-kärlsjukdom. SCORE2 inkluderar även hjärtinfarkt och stroke som man överlever, använder non-HDL-kolesterol i stället för totalkolesterol och är uppdaterad med nyare data. Siffrorna från de två modellerna är inte jämförbara.

Är 5 procent risk mycket?

Det beror på åldern. För en 45-åring är det hög risk, för en 60-åring gränsen mellan låg till måttlig och hög risk. Det betyder att omkring 5 av 100 personer med samma värden väntas insjukna inom tio år.

Kan jag räkna ut min SCORE2 själv?

Ja, med de fem uppgifterna, till exempel i vår riskkalkylator. Tolkningen bör ändå göras tillsammans med en läkare, eftersom modellen inte ska användas vid vissa sjukdomar och eftersom riskmodifierare kan förändra bedömningen.

Varför använder SCORE2 non-HDL i stället för LDL?

Non-HDL-kolesterol omfattar allt kolesterol i partiklar som kan bidra till åderförfettning, inte bara LDL. Det kräver inte fastande prov och fungerar även när triglyceriderna är höga.

Gäller SCORE2 för personer under 40?

Nej. Modellen är inte validerad för personer under 40 år. Vid förhöjda värden i ung ålder används livstidsrisk och en individuell bedömning.

Ska jag räkna om SCORE2 om jag börjat med behandling?

Modellen är gjord för att bedöma risk före behandling. Efter insatt behandling följs i stället målvärdena för blodtryck och LDL-kolesterol.

Referenser

SCORE2 working group and ESC Cardiovascular risk collaboration. SCORE2 risk prediction algorithms: new models to estimate 10-year risk of cardiovascular disease in Europe. Eur Heart J 2021;42:2439–2454. doi:10.1093/eurheartj/ehab309 ↩
Visseren FLJ, Mach F, Smulders YM, et al. 2021 ESC Guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice. Eur Heart J 2021;42:3227–3337. doi:10.1093/eurheartj/ehab484 ↩ ↩²
Mach F, Baigent C, Catapano AL, et al. 2019 ESC/EAS Guidelines for the management of dyslipidaemias. Eur Heart J 2020;41:111–188. doi:10.1093/eurheartj/ehz455. Samt 2025 Focused Update. ↩
SCORE2-Diabetes working group and ESC Cardiovascular risk collaboration. SCORE2-Diabetes: 10-year cardiovascular risk estimation in type 2 diabetes in Europe. Eur Heart J 2023;44:2544–2556. doi:10.1093/eurheartj/ehad260 ↩

Texten är allmän hälsoinformation och ersätter inte en individuell medicinsk bedömning. Frågor eller synpunkter: info@kolesterolkliniken.se.