Du har hört det förr, att behandling av blodtryck och blodfetter minska risken för så kallade hjärt-kärlsjukdomar. Hjärt-kärlsjukdomar utgör fortfarande den viktigaste orsaken till död i Sverige och världen. Ungefär 30 000 dödsfall/år beror på dessa sjukdomar i Sverige. Idag lever cirka 2 miljoner svenskar med någon hjärt-kärlsjukdom - men vilka sjukdomar är det man pratar om?
Kranskärlssjukdom
Hjärtmuskeln behöver syre och näring, precis som alla kroppens vävnader. Därför behöver den också en blodförsörjning vilket sker via de så kallade kranskärlen. Kranskärlen löper från stora kroppspulsådern ned utanpå hjärtat. Med tiden kan kranskärlen bli trånga, antingen akut eller mer långsamt vilket ger upphov till de stora folksjukdomarna hjärtinfarkt och kärlkramp.
Hjärtinfarkt
Hjärtinfarkt (i folkmun "hjärtattack") innebär en akut brist på blodförsörjning till hjärtmuskeln vilket leder till att vävnaden dör. Det mest klassiska symtomet är bröstsmärta (även om flertalet andra symtom ofta är närvarande). En hjärtinfarkt beror oftast på en akut propp i ett av hjärtats kranskärl, där ett så kallat åderförkalkningsplack går sönder vilket resulterar i att blodet på platsen levrar sig.
Kärlkramp
Kärlkramp innebär en brist på blodförsörjning till hjärtmuskeln men utan att det blir så uttalat att hjärtmuskeln dör. Oftast sker detta i samband med ansträngning då hjärtats syrebehov ökar, exempelvis vid gång i uppförsbacke eller trappor. Kärlkramp beror framförallt på att åderförkalkning har gjort ett eller flera kranskärl trängre med tiden och därför kommer inte tillräckligt med blod fram.
Stroke
En stroke (även kallat "slaganfall") innebär ett akut funktionsbortfall i någon av hjärnans funktioner (varande >24 timmar). Stroke kan bero på flera saker såsom blödning, propp från hjärtat (vid exempelvis förmaksflimmer), propp från stora kärl utanför hjärnan eller mindre kärl inuti hjärnan. Det är framförallt de två senare orsakerna vars risk minskar när blodfetter behandlas. Detta då propparna tillkommer vid framskriden åderförkalkning vars process kan förhindras med lägre kolesterolnivåer i blodet.
Aortaaneurysm
Vid aortaaneurysm (eller "pulsåderbråck") skapas en vidgning (utbuktning) av kärlväggen i stora kroppspulsådern (kärlet som transporterar närings- och syrerikt blod ut i kroppen). Oftast bildas bråcket i den del av kroppspulsådern som löper i buken där det då kallas bukaortaaneurysm, ibland sker också aneurysmbildning i bröstkorgen där det då kallas thorakala aneurysm. Bråcket kan med tiden växa och vid större storlek finns en risk för att bråcket spricker, tyvärr oftast med dödlig utgång.
Perifer artärsjukdom
Perifer artärsjukdom innefattar sjukdomar med förträning eller stopp i någon av kroppens artärer. Orsaken är oftast åderförkalkning. Sjukdomarna kan innefatta de flesta artärer, men de vanligaste förekommande är benartärsjukdom och halskärlsförträngning.
Benartärsjukdom
Vid förträning, akut eller kronisk, i benens artärer pratar vi om benartärsjukdom. Vid icke-akut sådan uppstår ofta fönstertittarsjukan ("claudiocatio intermittens") där smärta uppkommer i benen (oftast vaderna) efter promenad. Symtomen går tillbaka när man stannar och vila. Mekanismerna liknar således kärlkramp i hjärtat, förutom att det här är benens muskler som får syrebrist vid ansträngning. Benartärsjukdom kan också manifestera sig mer akut, där propp eller ordentlig förträning leder till syrebrist i benen även i vila.
Halskärlsförträngning
Hjärnan får sitt syre och näring via stora artärer på halsen, de så kallade carotiderna. Vid åderförkalkning i dessa kan förträngning uppstå, vilket ökar risken för stroke där proppar bildas som far upp till hjärnan.
Slutsats
Som ni ser utgörs hjärt-kärlsjukdomar av en bred flora av tillstånd. Gemensamt för många av sjukdomarna är att de drivs åderförkalkning. Det positiva med detta är att vi kan minska risken för flera av sjukdomarna samtidigt om man exempelvis via livsstilsförändring eller läkemedel sänker sina blodfetter.
Referenser: