Upptäck expertråd, praktiska tips och inspiration för en hälsosammare livsstil. Allt du behöver för att ta kontroll över din hälsa.
Visar 1–12 av 45
SCORE2 är en riskmodell som skattar hur stor risk en person har att drabbas av hjärtinfarkt, stroke eller död i hjärt-kärlsjukdom inom tio år. Modellen bygger på fem uppgifter: ålder, kön, rökning, det övre blodtrycket och non-HDL-kolesterol. Den används för personer mellan 40 och 69 år utan känd hjärt-kärlsjukdom, och en särskild version, SCORE2-OP, används från 70 år.
Kolesterol är ett fettliknande ämne som kroppen behöver för flera viktiga funktioner. Det används bland annat för att bygga cellmembran, tillverka hormoner och D-vitamin samt bilda gallsyror. Den största delen av kroppens kolesterol produceras i levern.
LDL-kolesterol, ofta kallat det ”onda kolesterolet”, är den blodfettstyp som har starkast koppling till utvecklingen av hjärtinfarkt och stroke. Hos en frisk vuxen utan andra riskfaktorer betraktas ett LDL under 3,0 mmol/L som önskvärt. Vilket LDL-värde som är lämpligt för en enskild person beror däremot på den samlade hjärt-kärlrisken. De europeiska riktlinjerna anger LDL-målvärden från under 3,0 mmol/L vid låg risk till under 1,4 mmol/L för personer som redan har haft en hjärt-kärlhändelse. Det viktiga är därför inte enbart om LDL-värdet ligger inom ett ”normalt” intervall i befolkningen, utan om nivån är tillräckligt låg utifrån den egna riskprofilen.
-400x300.jpg&w=3840&q=75)
HDL-kolesterol är den del av blodets kolesterol som finns i HDL-partiklar. En av HDL viktigaste uppgifter är att transportera kolesterol från kroppens vävnader tillbaka till levern. Ett lågt HDL, under 1,0 mmol/L hos män och 1,2 mmol/L hos kvinnor, är förknippat med en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Samtidigt har forskning under de senaste 15 åren visat att sambandet mellan HDL och hjärt-kärlrisk är mer komplicerat än att ”ju högre desto bättre”. Läkemedel som höjer HDL har inte visats ge ett skydd mot hjärt-kärlsjukdom, och mycket höga HDL-nivåer kan i vissa fall vara förknippade med ökad risk. HDL bör därför framför allt ses som en markör för hur den övriga ämnesomsättningen ser ut. När det gäller hjärt-kärlrisk är LDL-kolesterol och ApoB viktigare.
Familjär hyperkolesterolemi, eller FH, är en ärftlig sjukdom där en förändring i en enda gen påverkar leverns förmåga att ta upp LDL-kolesterol från blodet. Det leder till att LDL-nivåerna ofta är kraftigt förhöjda redan från barndomen, vanligtvis omkring 5 till 10 mmol/L. FH förekommer hos ungefär 1 av 250 personer och är därmed en av de vanligaste ärftliga sjukdomarna. Trots det är endast en mindre andel av personer med FH diagnostiserade i Sverige. Utan behandling kan sjukdomen leda till hjärtinfarkt redan i 40- till 50-årsåldern hos män och något senare hos kvinnor. Med tidig upptäckt och behandling går det däremot att få ner risken till nära den nivå som ses i befolkningen i övrigt.
Rosuvastatin är ett kolesterolsänkande läkemedel i gruppen statiner. De flesta som tar det får inga biverkningar. Den vanligaste rapporterade biverkningen är muskelvärk, men blindade studier visar att en stor del av de muskelbesvär som kopplas till statiner uppstår även med placebo. Sällsynta biverkningar som allvarlig muskelpåverkan eller leverskada förekommer, men är ovanliga. Den här texten går igenom vad studierna visar och hur du bör agera om du får besvär.
Kärlkramp, på läkarspråk angina pectoris, är tryck, tyngd eller smärta i bröstet som uppstår när hjärtmuskeln tillfälligt får för lite syre. Vanligast är att besvären kommer vid ansträngning eller stress och går över inom några minuter i vila. Orsaken är nästan alltid förträngningar i hjärtats kranskärl, och kärlkramp är därför ett tecken på att åderförfettningen har kommit långt.
TIA betyder transitorisk ischemisk attack. Det innebär att en del av hjärnan tillfälligt får för lite syre. Symtomen är desamma som vid stroke: plötslig svaghet i ena sidan, talsvårigheter eller synbortfall. Skillnaden är att de går över inom minuter till timmar, utan bestående skada. Det gör TIA lätt att avfärda. Det är ett misstag. Risken för en riktig stroke är som störst under de närmaste dygnen. En TIA ska alltid hanteras som akut. Sök akut sjukvård, även om symtomen redan har gått över.
Atorvastatin är ett av de mest använda kolesterolsänkande läkemedlen i Sverige. De flesta som tar det märker inga biverkningar alls. Den vanligaste rapporterade biverkningen är muskelvärk, men studier där varken patient eller läkare vet vem som får aktivt läkemedel visar att större delen av de muskelbesvär som tillskrivs statiner uppstår även med sockerpiller. Allvarliga biverkningar är sällsynta. Här går vi igenom vad som är vanligt, vad som är ovanligt och vad du kan göra om du får besvär.
Kreatinin är en restprodukt från musklernas energiomsättning som njurarna filtrerar ut ur blodet. Ett förhöjt kreatininvärde kan betyda att njurarna filtrerar sämre, men värdet påverkas också av muskelmassa, vätskebalans, kost och vissa läkemedel. Därför omräknas kreatinin nästan alltid till eGFR, ett mått på njurarnas filtrationsförmåga som tar hänsyn till ålder och kön. Njurfunktionen ingår i en kolesterolutredning eftersom nedsatt njurfunktion i sig ökar risken för hjärt och kärlsjukdom och påverkar val och dos av läkemedel.
Jesper, 62 år
“Jag rekommenderar starkt alla att testa detta.”
