Kolesterolnivåerna kan förbättras med träning. Däremot beror storleken på minskningen och vilka kolesterolnivåer som påverkas vilken typ av träning man genomför. Både konditionsträning och styrketräning har visat sig ha positiv effekt på blodfetterna men effekten varierar beroende på vad man mäter. 

Konditionsträning är kopplat till en relativt blygsam minskning av det onda kolesterolet, LDL, och en ökning av det goda kolesterolet, HDL samt en minskning av triglycerider. American Heart Association och American College of Cardiology rekommenderar konditionsträning som en av de första livsstilsförändringarna som ger en genomsnittlig minskning av LDL med 0,08-0,16 mmol/L och av non-HDL med 0,16 mmol/L. Däremot är effekten på trigylcerider och på HDL mindre konsekvent och generellt liten. [1, 2] Större studier indikerar högre intensitet och större volym av träning ger större förbättring, särskilt avseende HDL. [2, 3]

Styrketräning sänker också LDL, triglycerider och non-HDL, med en genomsnittlig reduktion med 0,16-0,23 mmol/L, men påverkar i de flesta fall inte HDL. [1, 2] Resultatet från de senaste stora studierna verkar tala för att styrketräning är särskilt effektivt för att sänka totalkolesterol, alltså LDL och triglycerider, hos överviktiga individer. [4] American Heart Association föreslår att kombinationen av konditionsträning och styrketräning kan vara särskilt effektiv för blodfetterna. [2, 5]

Sammanfattningsvis kan både styrketräning och konditionsträning påverka kolesterolet, men styrketräning verkar vara bättre för att sänka LDL och konditionsträning bättre för att höja HDL. Trots det, är de mätbara effekterna på kolesterol små och går inte att jämföra med den sänkning som går att uppnå med läkemedel. Med det sagt, har träning många gynnsamma effekter även bortom kolesterolsänkning och den optimala taktiken är att kombinera både styrketräning och konditionsträning. [1, 2, 5] Man rekommenderar minst 150 minuters måttlig till intensiv konditionsträning tillsammans med två pass med styrketräning varje vecka. [1,

Referenser

1. Eckel RH, Jakicic JM, Ard JD, et al. 2013 AHA/ACC Guideline on Lifestyle Management to Reduce Cardiovascular Risk: A Report of the American College of Cardiology/American Heart Association Task Force on Practice Guidelines. J Am Coll Cardiol. 2014;63(25 Pt B):2960-84. doi:10.1016/j.jacc.2013.11.003.
2. Barone Gibbs B, Hivert MF, Jerome GJ, et al. Physical Activity as a Critical Component of First-Line Treatment for Elevated Blood Pressure or Cholesterol: Who, What, and How?: A Scientific Statement From the American Heart Association. Hypertension. 2021;78(2):e26-e37. doi:10.1161/HYP.0000000000000196.
3. Fletcher GF, Ades PA, Kligfield P, et al. Exercise Standards for Testing and Training: A Scientific Statement From the American Heart Association. Circulation. 2013;128(8):873-934. doi:10.1161/CIR.0b013e31829b5b44.
4. Liu Y, Wang X, Fang Z. Evaluating the Impact of Exercise on Intermediate Disease Markers in Overweight and Obese Individuals Through a Network Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. Sci Rep. 2024;14(1):12137. doi:10.1038/s41598-024-62677-w. 
5. Sulague RM, Suan NNM, Mendoza MF, Lavie CJ. The Associations Between Exercise and Lipid Biomarkers. Prog Cardiovasc Dis. 2022;75:59-68. doi:10.1016/j.pcad.2022.11.004.