Kolesterol: vad det är, värden och risker

I blodet transporteras kolesterol i partiklar som kallas lipoproteiner. Det är framför allt mängden LDL-partiklar som har betydelse för risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke.

Högt kolesterol ger vanligtvis inga symtom och kan därför bara upptäckas genom ett blodprov. Vilket kolesterolvärde som är lämpligt beror på den samlade hjärt-kärlrisken. För en frisk person med låg risk är ett LDL-kolesterol under 3,0 mmol/L tillräckligt, medan en person som redan har haft en hjärtinfarkt bör ha ett LDL under 1,4 mmol/L.¹

Här går vi igenom vad kolesterol är, vilka värden som mäts, vad som räknas som bra nivåer och när det kan vara viktigt att kontrollera sina blodfetter.

Vad är kolesterol?

Kolesterol är en molekyl som tillhör gruppen steroler. Det finns i alla kroppens celler och ingår i cellmembranen, där det bidrar till deras stabilitet och smidighet.

Kolesterol fungerar också som utgångsmaterial för flera viktiga ämnen. Det behövs bland annat för produktionen av könshormoner som östrogen och testosteron, stresshormonet kortisol, D-vitamin och de gallsyror som krävs för att kroppen ska kunna ta upp fett från maten.

Ungefär tre fjärdedelar av kroppens kolesterol bildas i levern. Resterande del kommer från maten, framför allt från animaliska livsmedel. Kroppen reglerar själv sin kolesterolproduktion. När mer kolesterol tillförs genom maten minskar levern vanligtvis sin egen produktion.

Det är en av anledningarna till att kolesterolet i maten, exempelvis det som finns i ägg, påverkar blodets kolesterol mindre än många tror. Mättat fett har större betydelse eftersom det minskar leverns förmåga att ta upp LDL från blodet.

Kolesterol är alltså inte skadligt i sig. Problemet uppstår när det under lång tid finns för mycket kolesterol i blodet, framför allt i de partiklar som bidrar till åderförfettning.

Lipoproteiner: så transporteras kolesterolet

Kolesterol och andra fetter kan inte lösa sig direkt i blodet. De transporteras därför i partiklar som består av fett och protein och kallas lipoproteiner.

Det är dessa partiklar som mäts när man analyserar blodfetterna, och de har olika betydelse för hjärt-kärlrisken.

LDL transporterar kolesterol från levern ut till kroppens vävnader. LDL är den viktigaste orsaken till åderförfettning, och ju fler LDL-partiklar som finns i blodet desto större är risken att partiklar fastnar i kärlväggen.
HDL transporterar kolesterol tillbaka till levern. Ett lågt HDL är förknippat med ökad risk, men ett högt HDL innebär inte automatiskt ett skydd mot hjärt-kärlsjukdom.
VLDL och så kallade restpartiklar transporterar framför allt triglycerider från levern. De innehåller även kolesterol och kan bidra till åderförfettning, särskilt när triglyceridnivåerna är höga.
Lipoprotein(a), Lp(a), är en LDL-liknande partikel som dessutom innehåller ett extra protein. Nivån är till stor del ärftlig, påverkas inte nämnvärt av kost eller livsstil och kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom oberoende av LDL.²

Läs mer i våra fördjupningar om blodfetter, LDL-kolesterol, ApoB och lipoprotein(a).

Varför är högt kolesterol farligt?

När blodet innehåller många LDL-partiklar kan en del av dem tränga in i kärlväggen och fastna där. Kroppen reagerar genom att starta en inflammatorisk process. Immunceller tar upp kolesterolet och omvandlas till så kallade skumceller.

Med tiden kan detta leda till att plack bildas. Placken består bland annat av kolesterol, celler, bindväv och kalk och innebär att åderförfettning, eller ateroskleros, utvecklas.

Om placken växer kan blodkärlet förträngas så att blodflödet inte räcker till vid ansträngning. I hjärtats kranskärl kan detta orsaka kärlkramp.

Än allvarligare är om ett plack brister. Då kan en blodpropp bildas och helt täppa till blodkärlet. Om detta sker i hjärtat uppstår en hjärtinfarkt. I hjärnan kan motsvarande process orsaka stroke eller TIA.

Sambandet mellan LDL och åderförfettning är ett av de bäst dokumenterade sambanden inom medicinen.³ ⁴ Genetiska studier, befolkningsstudier och behandlingsstudier visar sammantaget att lägre LDL innebär lägre risk. Den sammanlagda exponeringen över tid spelar stor roll. Ett måttligt förhöjt LDL under 30 år kan därför innebära en liknande belastning som ett mycket högt LDL under 10 år.

Varför märker man inget av högt kolesterol?

Högt kolesterol orsakar vanligtvis inga symtom. Åderförfettningen kan utvecklas under flera årtionden utan att personen märker något. Det första symtomet kan därför ibland vara en hjärtinfarkt eller ett strokeanfall.

En del personer, framför allt de som har mycket höga kolesterolvärden på grund av ärftlighet, kan få synliga fettinlagringar. Det kan exempelvis handla om gula fläckar runt ögonlocken, så kallat xantelasma, eller knölar i senorna.

De flesta personer med högt kolesterol har dock inga synliga tecken alls. Det enda säkra sättet att ta reda på hur kolesterolet ligger är därför att ta ett blodprov.

Kolesterolvärden: vad räknas som normalt?

Ett vanligt blodfettsprov, ofta kallat lipidstatus, omfattar totalkolesterol, LDL-kolesterol, HDL-kolesterol och triglycerider. I dag behöver provet normalt inte tas fastande.⁵ Resultaten anges i millimol per liter, mmol/L.

För en frisk person med låg hjärt-kärlrisk gäller följande önskvärda värden:

Totalkolesterol: under 5,0 mmol/L
LDL-kolesterol: under 3,0 mmol/L
HDL-kolesterol: över 1,0 mmol/L hos män och över 1,2 mmol/L hos kvinnor
Triglycerider: under 1,7 mmol/L
Non-HDL-kolesterol: under 3,8 mmol/L

Två saker är särskilt viktiga att förstå när man tolkar dessa värden.

Totalkolesterol ger bara en begränsad bild. Det är summan av kolesterol i både partiklar som ökar risken och partiklar som är förknippade med lägre risk. Ett totalkolesterol på 5,5 mmol/L kan därför ha olika betydelse beroende på HDL, LDL och övriga riskfaktorer. LDL och non-HDL ger vanligtvis en bättre bild av den relevanta risken.

Normalt betyder inte automatiskt optimalt för just dig. Värdena ovan gäller en frisk person med låg risk. Den svenska befolkningens genomsnittliga nivåer ligger över dessa gränser, men det innebär inte att genomsnittliga värden är optimala ur ett riskperspektiv.

Vid en mer omfattande blodfettsutredning kan även ApoB analyseras. ApoB ger ett mått på antalet potentiellt skadliga lipoproteinpartiklar. Lp(a) kan också analyseras och behöver i regel bara mätas en gång i livet.

Vilket kolesterolvärde bör du ha?

Målet för LDL-kolesterol bestäms utifrån den sammanlagda risken för hjärt-kärlsjukdom.¹ ⁶

Risken kan beräknas med hjälp av faktorer som ålder, kön, rökning, blodtryck och kolesterol genom riskmodellen SCORE2. I vissa situationer bedöms risken i stället direkt utifrån sjukdomar som i sig innebär en hög risk.

Låg risk, exempelvis hos en yngre frisk person utan andra riskfaktorer: målet är LDL under 3,0 mmol/L.
Måttlig risk, exempelvis hos en medelålders person med någon enstaka riskfaktor: målet är LDL under 2,6 mmol/L.
Hög risk, exempelvis vid en kraftigt förhöjd enskild riskfaktor, diabetes, måttligt nedsatt njurfunktion eller ärftligt mycket högt kolesterol: målet är LDL under 1,8 mmol/L och minst 50 procents sänkning från utgångsvärdet.
Mycket hög risk, exempelvis efter en tidigare hjärtinfarkt, stroke eller kärlkramp eller vid diabetes med organskada: målet är LDL under 1,4 mmol/L och minst 50 procents sänkning.

Det innebär att två personer med exakt samma LDL-värde kan få helt olika rekommendationer. För den ena kan värdet vara acceptabelt och följas upp, medan samma värde kan vara för högt för den andra.

Vill du veta din egen risk? Prova vår SCORE2-kalkylator.

Vad påverkar kolesterolet?

Ärftlighet: Generna påverkar kolesterolnivåerna och står för en stor del av skillnaden mellan olika personer. Vid familjär hyperkolesterolemi kan LDL vara mycket högt redan från födseln.
Kost: Mängden mättat fett har stor betydelse. Lösliga fibrer, omättade fetter och växtsteroler kan bidra till att sänka LDL.
Vikt och fysisk aktivitet: Påverkar framför allt triglycerider och HDL och har en mindre direkt effekt på LDL.
Ålder och kön: LDL tenderar att öka med stigande ålder. Hos kvinnor sker en tydlig ökning i samband med klimakteriet.
Sjukdomar: Hypotyreos, njursjukdom, leversjukdom och diabetes kan påverka och höja blodfetterna. Läs mer om insulinresistens och fettlever.
Läkemedel: Bland annat kortison och vissa vätskedrivande, psykiatriska och hormonella läkemedel kan påverka blodfetterna.
Kaffe: Ofiltrerat kaffe kan höja LDL, medan vanligt bryggkaffe som filtreras genom pappersfilter har betydligt mindre effekt. Läs mer i kaffe och kolesterol.

När bör man kontrollera sitt kolesterol?

Det finns ingen generell kolesterolscreening för hela befolkningen i Sverige. Europeiska riktlinjer anger att riskbedömning med hjälp av blodfetter kan övervägas från 40 års ålder hos män och från 50 års ålder hos kvinnor eller efter klimakteriet, även om inga andra kända riskfaktorer finns.⁶

Tidigare kontroll kan vara motiverad om en förälder eller ett syskon har haft hjärtinfarkt, stroke eller högt kolesterol, särskilt i ung ålder.

Det kan också vara aktuellt vid högt blodtryck, diabetes, njursjukdom eller rökning. Övervikt i kombination med stort midjemått, inflammatoriska sjukdomar som reumatoid artrit eller psoriasis samt komplikationer under graviditet, exempelvis havandeskapsförgiftning eller graviditetsdiabetes, är ytterligare faktorer.

Fettinlagringar i huden eller runt ögonlocken kan också vara ett skäl att kontrollera blodfetterna.

Om värdena är normala och risken är låg kan det ofta räcka att kontrollera dem igen efter några år. Vid förhöjda värden eller pågående behandling behövs vanligtvis tätare kontroller.

Vet du inte hur ditt kolesterol ligger? Läs om hur en kolesterolutredning går till.

Kan kolesterolet sänkas?

Ja. Flera kostförändringar tillsammans kan sänka LDL med ungefär 10–20 procent, medan läkemedel kan ge en betydligt större sänkning.

Vilken strategi som är lämplig beror på hur högt LDL ligger och på personens sammanlagda risk. Vi har samlat vad studierna visar om olika åtgärder och hur stor LDL-sänkning de kan ge i artikeln Sänka kolesterol: vad som fungerar och hur mycket.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan kolesterol och blodfetter?

Kolesterol är ett av flera olika blodfetter. Begreppet blodfetter omfattar även triglycerider och de lipoproteiner som transporterar olika typer av fett i blodet.

Är kolesterol i maten farligt?

För de flesta påverkar kolesterolet i maten blodets kolesterol relativt lite. Mättat fett har större betydelse. Det finns dock individuella skillnader och vissa personer påverkas mer av kolesterol i maten än andra.

Kan kolesterolet bli för lågt?

Inte vid de nivåer som normalt uppnås genom livsstilsförändringar eller behandling. Kroppens celler kan själva producera det kolesterol som behövs.

Ett mycket lågt kolesterolvärde utan behandling kan däremot vara ett tecken på annan sjukdom och bör i så fall utredas.

Måste jag fasta före blodprovet?

Nej, normalt inte. Vid mycket höga triglyceridnivåer kan ett fastande prov däremot behövas för att LDL ska kunna beräknas korrekt.

Är högt kolesterol ärftligt?

Delvis. Generna påverkar kolesterolnivåerna hos alla människor. Hos ungefär en av 250 personer finns dessutom familjär hyperkolesterolemi, en ärftlig sjukdom som kan ge mycket höga LDL-värden redan från födseln.

Mitt totalkolesterol är 6,2. Är det farligt?

Det går inte att avgöra utifrån totalkolesterolet ensamt. Man behöver även känna till bland annat LDL, HDL och personens övriga riskfaktorer.

Ett totalkolesterol på 6,2 mmol/L ligger över det önskvärda värdet för en person med låg risk, men den kliniska betydelsen avgörs av helheten.

Referenser

Texten är allmän hälsoinformation och ersätter inte en individuell medicinsk bedömning. Frågor eller synpunkter: info@kolesterolkliniken.se.

Mach F, Baigent C, Catapano AL, et al. 2019 ESC/EAS Guidelines for the management of dyslipidaemias. Eur Heart J 2020;41:111–188. doi:10.1093/eurheartj/ehz455. Samt 2025 Focused Update. ↩ ↩²
Kronenberg F, Mora S, Stroes ESG, et al. Lipoprotein(a) in atherosclerotic cardiovascular disease and aortic stenosis: a European Atherosclerosis Society consensus statement. Eur Heart J 2022;43:3925–3946. doi:10.1093/eurheartj/ehac361 ↩
Ference BA, Ginsberg HN, Graham I, et al. Low-density lipoproteins cause atherosclerotic cardiovascular disease: evidence from genetic, epidemiologic, and clinical studies. Eur Heart J 2017;38:2459–2472. doi:10.1093/eurheartj/ehx144 ↩
Borén J, Chapman MJ, Krauss RM, et al. Low-density lipoproteins cause atherosclerotic cardiovascular disease: pathophysiological, genetic, and therapeutic insights. Eur Heart J 2020;41:2313–2330. doi:10.1093/eurheartj/ehz962 ↩
Nordestgaard BG, Langsted A, Mora S, et al. Fasting is not routinely required for determination of a lipid profile. Eur Heart J 2016;37:1944–1958. doi:10.1093/eurheartj/ehw152 ↩
Visseren FLJ, Mach F, Smulders YM, et al. 2021 ESC Guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice. Eur Heart J 2021;42:3227–3337. doi:10.1093/eurheartj/ehab484 ↩ ↩²