Växtsteroler och betaglukan - alternativa sätt för kolesterolsänkning?

Vi är vad vi äter sägs det. Hur pass bokstavligt detta bör tolkas kan diskuteras, men det är utan tvekan så att kosten påverkar kroppen på alla möjliga sätt och på sikt risken för sjukdomar. Kosten kan hänföras till en väldigt stor del av de folksjukdomar som vi drabbas av globalt idag såsom hjärtsjukdom, diabetes och cancer (1).

Kostens påverkan på kolesterol (framförallt det "onda kolesterolet" LDL) och slutligen hjärt-sjukdom är väletablerad. Även om kosten för de flesta individer har en begränsad effekt på kolesterolnivåerna jämfört med moderna läkemedel så har det likväl en påverkan. Forskare har under decennier dessutom försökt utforska relationen mellan specifikt kostinnehåll och kolesterol.

Två födoämnen som dykt upp som kolesterolsänkare i dessa studier är så kallade växtsteroler (fytosteroler) och betaglukan. Deras positiva effekter på kolesterol har lett till att de nu finns tillgängliga i högre doser i kosttillskott.

Växtsteroler

Växtsteroler (även kallat fytosteroler) finns naturligt förekommande i vegetabiliska produkter såsom grönsaker, nötter, frön och vegetabiliska oljor (exempelvis rapsolja eller olivolja). Växtsteroler liknar kolesterol kemiskt vilket gör att de konkurrerar ut upptaget av kolesterol i tarmen. När tarmen tar upp mindre kolesterol till blodet och levern, behöver levern "hämta hem" mer kolesterol från blodbanan, och då sänks nivåerna av det farliga LDL-kolesterolet i blodet. Intressant nog liknar denna effekt den som läkemedlet Ezetimib har i tarmen (Ezetimib är dock kraftfullare vilket leder till större LDL-sänkning).

Gemene man får i sig ungefär 200-400 mg växtsteroler per dag. Detta är givetvis positivt men leder inte till någon signifikant sänkning av LDL-kolesterolet. I studier har man snarare behövt 1,5-3 gram växtsteroler/dag för en LDL-sänkning på 7-12%. Sänkningen sker snabbt och kan ofta ses efter endast 2-3 veckor. Utifrån detta finns nu flera kosttillskott på marknaden där man rekommenderar en daglig dosering kring dessa nivåer. Sänkningen är bra, men kom ihåg att den inte ens når upp till graden av sänkning från mycket låga doser läkemedel (10 mg atorvastatin ger oftast kring 35-40% sänkning av LDL-kolesterol). Man har dock sett att tillägg av höga doser växtsteroler utöver statinbehandling ger en ytterligare LDL-sänkning. Utöver blodfetter, verkar även ökat intag av växtsteroler ha en positiv effekt på blodsocker och blodtryck (2).

Leder ökat intag av växtsteroler till mindre hjärt-sjukdom då? Forskningen är fortfarande begränsad på detta område. Den LDL-sänkning som sker med intag av växtsteroler borde leda till lägre risk för hjärt-sjukdom men fler studier behövs. I en studie (3) noterade man lägre risk för hjärt-sjukdom hos de som hade ett högre intag men det verkade finnas en övre gräns för den effekten. Trots avsaknad forskning nämner Europeiska riktlinjer växtsteroler som ett gångbart alternativ för LDL-sänkning i vissa fall (4). I nuläget verkar det inte finnas några stora kända hälsorisker med intag av växtsteroler.

Beta ([object Object])-glukan

Betaglukan (även kallat β-glukan) är också ett naturligt förekommande födoämne som återfinns i bland annat havre, korn, jäst och svamp. Betaglukaner är ett typ av vattenlösliga fibrer (polysackarider), det vill säga kolhydrater från växtriket som inte bryts ned i tunntarmen. Det är framförallt betaglukanerna från havre och korn som har kolesterolsänkande egenskaper. Betaglukaner verkar kolesterolsänkande främst på två sätt,

1. Bildar en "gel" i tunntarmen: kostfibrer ökar viskositeten (hur trögflytande något är) vilket hindrar upptag av både kolesterol och gallsyror vilket leder till minskad kolesterol till levern som måste ta upp detta från blodet
2. Fermenteras i tjocktarmen av tarmbakterier: eftersom betaglukaner inte bryts ned som andra kolhydrater i tunntarmen går de vidare till tjocktarmen där de istället bearbetas av tarmbakterier till ämnen som kan tas upp. Ett av dessa ämnen tros hämma kolesterolproduktion i levern.

I normal kost får vi i oss ganska låga nivåer av betaglukan, cirka 0,5-15 gram/dag. För en signifikant sänkning av LDL-kolesterol rekommenderas doser på >3 gram/dag. Då kan en LDL-sänkning på cirka 5-10% uppnås. Effekten kan börja ses efter 3-4 veckor men full effekt ses först efter 6-8 veckor. Kostfibrer har utöver en effekt på blodfetter även en positiv effekt på dina blodsockernivåer efter måltid (så kallad postprandiell glukoskurva).

Till skillnad från växtsteroler, finns det en något större mängd studier vad gäller kostfibrer generellt och hjärt-kärlsjukdom. Dessa påvisar förbättrade riskfaktorer inklusive LDL-kolesterol, vilket leder till lägre risk för att drabbas. Europeiska riktlinjer uppmuntrar till ökat fiberintag i kosten.

Referenser:

1. Ma H, Wang M, Qin C, Shi Y, Mandizadza OO, Ni H, Ji C. Trends in the burden of chronic diseases attributable to diet-related risk factors from 1990 to 2021 and the global projections through 2030: a population-based study. Front Nutr. 2025 May 9;12:1570321. doi: 10.3389/fnut.2025.1570321. PMID: 40416367; PMCID: PMC12098078.
2. Ghanbari-Gohari F, Khaksari M, Naghibzadeh-Tahami A, Amirkhosravi L. Impact of phytosterol supplementation on metabolic syndrome factors: a systematic review of randomized controlled trials. Diabetol Metab Syndr. 2025 Aug 18;17(1):335. doi: 10.1186/s13098-025-01887-2. PMID: 40826142; PMCID: PMC12360013.
3. Wang Y, Liu B, Hu Y, Sampson L, Manson JE, Rimm EB, Sun Q. Phytosterol intake and risk of coronary artery disease: Results from 3 prospective cohort studies. Am J Clin Nutr. 2024 Feb;119(2):344-353. doi: 10.1016/j.ajcnut.2023.11.020. Epub 2023 Dec 1. PMID: 38042410; PMCID: PMC10884604.
4. Mach F, Baigent C, Catapano AL, Koskinas KC, Casula M, Badimon L, Chapman MJ, De Backer GG, Delgado V, Ference BA, Graham IM, Halliday A, Landmesser U, Mihaylova B, Pedersen TR, Riccardi G, Richter DJ, Sabatine MS, Taskinen MR, Tokgozoglu L, Wiklund O; ESC Scientific Document Group. 2019 ESC/EAS Guidelines for the management of dyslipidaemias: lipid modification to reduce cardiovascular risk. Eur Heart J. 2020 Jan 1;41(1):111-188. doi: 10.1093/eurheartj/ehz455. Erratum in: Eur Heart J. 2020 Nov 21;41(44):4255. doi: 10.1093/eurheartj/ehz826. PMID: 31504418.
5. McCarthy C, Papada E, Kalea AZ. The effects of cereal β-glucans on cardiovascular risk factors and the role of the gut microbiome. Crit Rev Food Sci Nutr. 2025;65(13):2489-2505. doi: 10.1080/10408398.2024.2345159. Epub 2024 Jun 3. PMID: 38826110.
6. Zheng R, Zhang H, Hua H, Zhang Y, Jin C, Zhou Y, Shi X, Zhu L. Cereal beta-glucan and cardiovascular disease risk reduction in overweight and obese populations: a systematic review and meta-analysis of lipid, blood pressure, and anthropometric parameters. Food Funct. 2026 Jan 12;17(1):70-88. doi: 10.1039/d5fo03598h. PMID: 41362998.