Vad gör HDL?

HDL står för high-density lipoprotein och är den minsta och mest täta typen av blodets lipoproteiner. HDL bildas i levern och tarmen som i princip tomma proteinskal. Därefter fylls partiklarna med kolesterol som de hämtar från kroppens celler, bland annat från immunceller i kärlväggen.

Kolesterolet transporteras sedan tillbaka till levern, där det kan utsöndras via gallan. Denna process kallas omvänd kolesteroltransport och är en viktig anledning till att HDL länge har betraktats som det ”goda” kolesterolet. I laboratoriestudier har HDL-partiklar dessutom visat antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper.

Det är dock viktigt att skilja mellan mängden HDL-kolesterol och HDL-partiklarnas funktion. Värdet som mäts i ett blodprov visar hur mycket kolesterol HDL-partiklarna bär på, men säger inte direkt hur väl partiklarna fungerar. Det är därför möjligt att ha ett högt HDL-kolesterol trots att HDL-partiklarna inte fungerar optimalt, och omvänt.

Normalvärden

Ett HDL-kolesterol under 1,0 mmol/L hos män respektive under 1,2 mmol/L hos kvinnor betraktas som lågt och är förknippat med en ökad risk. Nivåer mellan cirka 1,0 och 2,0 mmol/L ligger inom det vanliga intervallet.

Ett HDL över 2,0 mmol/L är högt, men högre nivåer innebär inte automatiskt ett ytterligare skydd. Vid nivåer över cirka 2,5 mmol/L är HDL mycket högt, och sådana nivåer har i vissa studier varit förknippade med ökad risk, särskilt hos män.

Kvinnor har i genomsnitt högre HDL-kolesterol än män, bland annat på grund av effekter av östrogen. Efter klimakteriet sjunker HDL något samtidigt som LDL-kolesterol tenderar att stiga.

Varför högt HDL inte alltid skyddar

Befolkningsstudier från 1970-talet och framåt visade ett tydligt samband mellan lågt HDL och högre risk för hjärt-kärlsjukdom. Det var därför naturligt att anta att HDL i sig var skyddande och att ett högre värde borde innebära lägre risk.

Senare forskning har dock gjort sambandet betydligt mer komplext. Framför allt är tre typer av studier viktiga.

Läkemedelsstudier. Flera läkemedel som kraftigt höjer HDL, i vissa fall med mer än 100 procent, har testats i randomiserade kliniska studier under 2000- och 2010-talen. Trots den kraftiga ökningen av HDL minskade inte antalet hjärtinfarkter. Vissa av studierna avbröts dessutom i förtid.

Genetiska studier. Personer som på grund av ärftliga faktorer har livslångt höga HDL-nivåer har inte visats ha en lägre risk för hjärtinfarkt. För personer med ärftligt låga LDL-nivåer är bilden däremot tydligt annorlunda, med lägre risk för hjärt-kärlsjukdom. Detta talar för att själva HDL-nivån inte nödvändigtvis är orsaken till det skydd som observerats i äldre befolkningsstudier.

Mycket höga HDL-nivåer. Stora befolkningsstudier från bland annat Danmark och Storbritannien har visat ett U-format samband mellan HDL och dödlighet. Risken verkar alltså inte fortsätta minska när HDL stiger, och vid mycket höga nivåer, omkring 2,5 mmol/L eller högre, har dödligheten i vissa studier i stället ökat.

Den samlade tolkningen är därför att lågt HDL framför allt fungerar som en markör för andra metabola riskfaktorer. Lågt HDL förekommer ofta tillsammans med höga triglycerider, bukfetma, insulinresistens, rökning och fysisk inaktivitet. Dessa faktorer är i sig kopplade till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.

Vad betyder lågt HDL i praktiken?

Ett lågt HDL bör framför allt ses som en anledning att titta närmare på den övriga riskprofilen. Det kan vara relevant att kontrollera:

• Triglycerider, som ofta är förhöjda när HDL är lågt.
• Blodsocker och HbA1c, för att bedöma glukosmetabolismen.
• Midjemått och vikt, som kan ge information om bukfetma och metabol risk.
• ApoB, som ger ett mått på mängden aterogena, det vill säga potentiellt kärlskadliga, lipoproteinpartiklar.
• Rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet, eftersom dessa faktorer påverkar den totala riskprofilen.

HDL ingår också i riskberäkningar som SCORE2 och liknande verktyg. Ett lågt HDL bidrar där till en högre beräknad risk och kan därmed påverka vilket LDL-mål som är relevant.

Vad höjer HDL?

Flera livsstilsförändringar kan höja HDL något och samtidigt förbättra den totala riskprofilen. Exempel är:

• Regelbunden fysisk aktivitet, särskilt konditionsträning.
• Rökstopp, som kan ge en av de tydligare ökningarna av HDL.
• Viktnedgång vid övervikt.
• Byte från snabba kolhydrater till omättade fetter i kosten.

Måttlig alkoholkonsumtion kan också höja HDL. Eftersom alkohol samtidigt kan öka andra hälsorisker rekommenderas alkohol däremot inte som en åtgärd för att höja HDL.

Det centrala är att dessa åtgärder kan minska den samlade hjärt-kärlrisken oavsett hur mycket HDL-värdet förändras. Att försöka höja HDL som ett isolerat behandlingsmål har däremot inget stöd.

Vanliga frågor

Är högt HDL bra?

Normalt till måttligt högt HDL är generellt en gynnsam markör. Ett mycket högt HDL, över cirka 2,5 mmol/L, ger däremot inget visat ytterligare skydd och kan hos vissa personer vara förknippat med ökad risk.

Kan jag kompensera högt LDL med högt HDL?

Nej. Risken påverkas framför allt av mängden aterogena partiklar, bland annat LDL och ApoB. Ett högt HDL neutraliserar inte effekten av ett högt LDL. Kvoten mellan total- och HDL-kolesterol är dessutom ett grövre mått än att bedöma LDL och ApoB var för sig.

Finns det läkemedel som höjer HDL?

Flera läkemedel som höjer HDL har testats i kliniska studier. De har inte visats minska hjärt-kärlhändelser och används därför inte med syftet att höja HDL.

Mitt HDL är 0,8. Vad ska jag göra?

Ett HDL på 0,8 mmol/L är lågt. Det är framför allt relevant att se hur resten av den metabola riskprofilen ser ut. Triglycerider, blodsocker och midjemått kan kontrolleras, och det är också relevant att gå igenom rökning, fysisk aktivitet och kostvanor.

Lågt HDL kan vara ett tidigt tecken på insulinresistens, som i många fall går att påverka genom livsstilsförändringar och behandling av bakomliggande riskfaktorer.

Referenser

1. Mach F, Baigent C, Catapano AL, et al. 2019 ESC/EAS Guidelines for the management of dyslipidaemias. Eur Heart J 2020;41:111–188.
2. Voight BF, Peloso GM, Orho-Melander M, et al. Plasma HDL cholesterol and risk of myocardial infarction: a mendelian randomisation study. Lancet 2012;380:572–580.
3. Madsen CM, Varbo A, Nordestgaard BG. Extreme high high-density lipoprotein cholesterol is paradoxically associated with high mortality in men and women: two prospective cohort studies. Eur Heart J 2017;38:2478–2486.
4. HPS3/TIMI55-REVEAL Collaborative Group. Effects of anacetrapib in patients with atherosclerotic vascular disease. N Engl J Med 2017;377:1217–1227.
5. Rader DJ, Hovingh GK. HDL and cardiovascular disease. Lancet 2014;384:618–625.
6. 1177 Vårdguiden. Blodfetter.

Texten är allmän hälsoinformation och ersätter inte en individuell medicinsk bedömning. Vill du läsa mer om hur vi arbetar med medicinskt innehåll? Frågor eller synpunkter: info@kolesterolkliniken.se.