PCSK9-hämmare är potenta läkemedel som sänker blodfetterna genom att binda till proteinet PCSK9. I normala fall binder PCSK9 till LDL-receptorn på levercellerna och “markerar” den för nedbrytning, vilket minskar återupptaget av LDL och därmed leder till högre LDL-nivåer i blodet. Att hämma PCSK9 leder således till lägre LDL-nivåer i blodet genom ökat återupptag i levern. Sänkningen är kraftig – cirka 60 % – vilket kan jämföras med högdosbehandling med statiner, som sänker LDL-nivåerna med omkring 50 %. Kombinationen av högdosstatin och PCSK9-hämmare ger en mycket kraftig LDL-reduktion, på uppemot 75 %.
PCSK9-hämmare medför dock farmakologiska utmaningar. Alla produkter som i dag finns på marknaden kräver subkutana injektioner, med doseringsintervall som varierar från varannan vecka till en gång per halvår. De nuvarande formuleringarna, som bygger på monoklonala antikroppar (evolocumab och alirocumab) eller små interferens-RNA (siRNA; inclisiran), måste injiceras eftersom de inte kan tas upp via mag-tarmkanalen.
Nya terapier med små molekyler är under utveckling, med förhoppningen att möjliggöra tablettbehandling i framtiden. Främst utvärderas preparaten MK-0616 och AZD0780.
Den 8 november 2025 publicerades VESALIUS-CV-studien, som undersökte PCSK9-hämmaren evolocumab hos patienter utan tidigare hjärtinfarkt eller stroke. Totalt inkluderades 12 257 personer som lottades till behandling med placebo eller PCSK9-hämmare. För att få delta i studien krävdes att man hade diabetes eller ateroskleros och ett LDL-värde på ≥ 2,3 mmol/l. Medelåldern för studiedeltagarna var 66 år, och 43 % var kvinnor. Deltagarna följdes upp i genomsnitt under 4,6 år, och man undersökte frekvensen av så kallade MACE-händelser (allvarliga hjärt- och kärlhändelser).
Av deltagarna som fick placebo drabbades 443 (8 %) av allvarlig hjärt- och kärlsjukdom, medan i gruppen som fick PCSK9-hämmare drabbades 336 (6,2 %), vilket resulterade i en riskkvot på 0,75 (95 % konfidensintervall [KI], 0,65–0,86; P < 0,001). Detta innebär att PCSK9-hämmare minskade risken för allvarlig hjärt- och kärlsjukdom hos patienter som inte tidigare haft stroke eller hjärtinfarkt, men som hade ateroskleros (kärlsjukdom) eller diabetes.
Studien illustrerar elegant fördelarna med blodfettsänkande behandling även hos patienter som inte har en etablerad hjärt- och kärlsjukdom. Dock måste man komma ihåg att gruppen som undersöktes i denna studie ändå hade en hög risk för allvarlig hjärt- och kärlsjukdom. Liknande resultat skulle sannolikt ses även i grupper med lägre kardiovaskulär risk, men antalet som behöver behandlas för att förebygga en händelse skulle vara högre.
PCSK9-hämmare i Sverige i dag
Även om flera PCSK9-hämmare finns på marknaden i dag är förskrivningen fortfarande mycket liten jämfört med statiner och ezetimib. Detta beror främst på att årskostnaden är mycket hög – närmare 50 000 kr att jämföra med statiner, där patenten har gått ut och kostnaden är ungefär 1 krona per dag.
På grund av de höga kostnaderna har TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket) satt upp kriterier för när PCSK9-hämmare får förskrivas inom läkemedelsförmånen. Kortfattat krävs en mycket hög hjärt-kärlrisk (t.ex. tidigare hjärtinfarkt, familjär hyperkolesterolemi eller typ 2-diabetes med flera riskfaktorer) samt att patienten inte uppnår målvärden trots statinbehandling, för att kvalificera sig för PCSK9-hämmare.
Huruvida PCSK9-hämmare kommer att bli billigare när patenten går ut återstår att se, vissa hävdar att tillverkningsprocessen är så komplex att det inte nödvändigtvis blir fallet.