Att sänka blodfetter kan ske på flera olika sätt såsom ökad träning, förändrat kostmönster eller läkemedelsbehandling. Även om livsstilsförändringar kan ge betydande effekter på kolesterolnivåer (och flera andra hälsofördelar) så krävs det ofta läkemedelsbehandling för att uppnå de målvärden som sätts upp av gängse riktlinjer.
Den vanligaste läkemedelsgrupp som används för att sänka LDL-nivåer ("det onda kolesterolet") är statiner. Statiner upptäcktes för flera decennier sedan och har sedan dess introduktion blivit ett av världens mest förskrivna läkemedel. Statiner erbjuder ett effektivt, säkert och billigt och sätt att sänka LDL-kolesterol och hjärt-kärlrisk. Med tiden har det florerat och uppkommit flera myter relaterade till statiner. Nedan listar vi de vanligaste förekommande och presenterar data som går till botten med dessa myter.
- Statiner ger oftast muskelvärk
Statiner kan hos vissa ge muskelvärk, men det är viktigt att titta på hur vanligt det är och om det innebär någon fara. Att fastställa förekomsten av så kallade statin-associerad muskelsymtom ("SAMS") har inte varit helt enkelt i alla de studier som genomförts på statiner. Förekomsten har nämligen varierat väldigt mycket beroende på typ av studier. I så kallade observationsstudier där man enbart observerar individer som redan tar statiner så ligger förekomsten på ibland >15% medan man i randomiserade blindade studier (där deltagare inte vet om de får statin eller sockerpiller) snarare ser siffror kring 5%. Anledningen till denna diskrepans tros vara den så kallade "noceboeffekten", motsvarigheten till "placeboeffekten" fast för biverkningar. Om en individ har inställningen att man kommer få biverkningar, så ökar risken för just detta. Även om muskelvärk alltså förekommer, ska det också tilläggas att farlig muskelbiverkan såsom muskelsönderfall är extremt ovanligt med rapporterade siffror kring 1-3/100 000 patientår.
Slutsats: Nej, de flesta får inte muskelbiverkningar och det är extremt ovanligt med farliga sådana.
- Statiner ger lever och njurskador
Statiner är väldigt säkra och välbeprövade läkemedel. I ovanliga fall kan statiner orsaka förhöjningar av leverprover (så kallade transaminaser). Förekomsten av detta uppgår till drygt 2%. Enligt riktlinjer bör statinerna pausas vid stora stegringar, men milda stegringar har inte påvisat någon ökad risk för leverskada eller att leverfunktionen på något sätt skulle påverkas. När det kommer till njurfunktion kan man i ovanliga fall se en ökad mängd protein i urinen hos statinbehandlade patienter. Förekomsten verkar dock vara i linje med placebo i randomiserade kontrollerade studier. Det finns heller inget som talar för att detta skulle bero på njurskada eller funktionspåverkan av njuren.
Slutsats: Nej, däremot kan små förändringar i vissa prover ses hos vissa individer men dessa ter sig inte vara relaterade till påverkan på organfunktionen
- Det är bättre att ta naturliga kosttillskott än statiner
Vissa kosttillskott har i studier påvisat en modest sänkning av LDL-kolesterolet men att dessa skulle vara säkrare eller mer effektiva än statiner stämmer inte. En intressant studie ("the SPORT trial") undersökte effekten av en låg dos statin (rosuvastatin 5 mg) jämfört med placebo och 6 vanliga kosttillskott för LDL-sänkning: fiskolja, kanel, vitlök, gurkmeja, växtsteroler och rött jästris. Resultaten pekade på en överlägsen LDL-sänkande effekt hos statinen jämfört med kosttillskotten. Biverkningsprofilen var jämförbar mellan grupperna.
Slutsats: Nej, statiner är överlägsna i LDL-sänkning och ter sig minst lika säkra som kosttillskott.
- Statiner orsakar diabetes
Statiner har en välkänd och liten påverkan på insulinresistens och därmed sockernivåer (glukos) och långtidssocker (HbA1c). Detta leder till att patienter som redan är nära en typ 2 diabetesdiagnos kan "puttas över kanten" med statiner. Effekten är dock liten och man har beräknat att 255 personer behöver statinbehandlas i 4 år för att orsaka en typ 2 diabetesdiagnos. Det är också viktigt att poängtera att vinsterna med statiner vida överstiger denna effekt.
Slutsats: Nja, statiner kan hos vissa ge en liten ökad insulinresistens vilket i ovanliga fall leder till att patienter som redan har prediabetes går över gränsen till en diabetesdiagnos.
- Statiner kan öka risken för demens
Denna myt har cirkulerat ett bra tag och kan eventuellt bero på den "label-ändring" (bipackssedel) som FDA gjorde 2012 relaterat till statiner. Där inkluderades en varning kring att vissa hade upplevt minnesförlust och konfusion (förvirring) medan de tog statin. Tyvärr baserades detta på dåliga studier och sedan dess har flera stora översiktartiklar kommit ut på området där man inte ser några skillnader i term av demensutveckling hos de som tar statiner jämfört med kontrollgrupper. I vissa fall ser man till och med en skyddande effekt som skulle kunna bero på minskad kärlpåverkan i hjärnan med lägre blodfettsnivåer.
Slutsats: Nej, det finns inget som talar för att statiner skulle orsaka demens.
- Jag har inte tolererat statiner och kan därför aldrig ta dem
Patienter kan uppleva en intolerans mot läkemedel av flera orsaker. Ibland uppstår biverkningar som gör att man rekommenderas av sin läkare att sluta ta dem. Ibland uppstår biverkningar som visserligen inte är farliga men ändå påverkar patientens livskvalitet så mycket att man på eget bevåg slutar ta sina läkemedel. Avslutande av statinbehandling utgör ett stort problem inom hälso- och sjukvården och leder till en stor sjukdomsbörda som hade kunnat undvikas. Den positiva nyheten kring detta är att din läkare kan testa flera olika statiner i flera olika regimer för att försöka hitta något som funkar för just dig. Exempelvis kan man efter biverkan försöka börja med statin i igen i lägre doser och successivt öka upp mängden.
Slutsats: Nja, de allra flesta tolererar statiner och vid problem så går det oftast att hitta statinregimer som funkar för just dig.
Referenser
- Bytyçi I, Penson PE, Mikhailidis DP, Wong ND, Hernandez AV, Sahebkar A, Thompson PD, Mazidi M, Rysz J, Pella D, Reiner Ž, Toth PP, Banach M. Prevalence of statin intolerance: a meta-analysis. Eur Heart J. 2022 Sep 7;43(34):3213-3223. doi: 10.1093/eurheartj/ehac015. PMID: 35169843; PMCID: PMC9757867.
- Mach F, Baigent C, Catapano AL, Koskinas KC, Casula M, Badimon L, Chapman MJ, De Backer GG, Delgado V, Ference BA, Graham IM, Halliday A, Landmesser U, Mihaylova B, Pedersen TR, Riccardi G, Richter DJ, Sabatine MS, Taskinen MR, Tokgozoglu L, Wiklund O; ESC Scientific Document Group. 2019 ESC/EAS Guidelines for the management of dyslipidaemias: lipid modification to reduce cardiovascular risk. Eur Heart J. 2020 Jan 1;41(1):111-188. doi: 10.1093/eurheartj/ehz455. Erratum in: Eur Heart J. 2020 Nov 21;41(44):4255. doi: 10.1093/eurheartj/ehz826. PMID: 31504418.
- Laffin LJ, Bruemmer D, Garcia M, Brennan DM, McErlean E, Jacoby DS, Michos ED, Ridker PM, Wang TY, Watson KE, Hutchinson HG, Nissen SE. Comparative Effects of Low-Dose Rosuvastatin, Placebo, and Dietary Supplements on Lipids and Inflammatory Biomarkers. J Am Coll Cardiol. 2023 Jan 3;81(1):1-12. doi: 10.1016/j.jacc.2022.10.013. Epub 2022 Nov 6. PMID: 36351465.
- Olmastroni E, Molari G, De Beni N, Colpani O, Galimberti F, Gazzotti M, et al. Statin use and risk of dementia or Alzheimer's disease: a systematic review and meta-analysis of observational studies. Eur J Prev Cardiol. 2022;29(5):804-14.
- Shepherd J, Blauw GJ, Murphy MB, Bollen EL, Buckley BM, Cobbe SM, et al. Pravastatin in elderly individuals at risk of vascular disease (PROSPER): a randomised controlled trial. Lancet. 2002;360(9346):1623-30.