Vad är statiner och varför används de?
Bland de kolesterolsänkande läkemedel som finns tillgängliga är statiner överlägset vanligast. Hit hör substanser som atorvastatin, rosuvastatin och simvastatin. Från stora randomiserade kontrollerade studier vet vi att statiner minskar den kardiovaskulära dödligheten – och att de inte påverkar risken att dö av andra orsaker eller att drabbas av cancer. Det är en viktig poäng: de räddar liv utan att "stjäla" hälsa på andra håll.
Trots detta har statiner fått ett dåligt rykte på många forum och i sociala medier. En vanlig uppfattning är att risken för biverkningar – framför allt muskelvärk – är mycket stor. Men stämmer det verkligen?
En stor studie granskar biverkningslistan
I februari 2026 publicerades en banbrytande metaanalys i den vetenskapliga tidskriften The Lancet, genomförd av Cholesterol Treatment Trialists' Collaboration. Forskargruppen samlade individuella deltagardata från 19 stora dubbelblinda, randomiserade, kontrollerade studier med totalt 123 940 deltagare och en medianuppföljning på 4,5 år.
Forskargruppen listade samtliga 66 biverkningar som finns angivna i statinernas produktetiketter – alltså den officiella listan på möjliga negativa effekter. Sedan undersökte de hur många av dessa som faktiskt kunde kopplas till statinbehandling i de blindade studierna.
Resultatet: av 66 listade biverkningar kunde enbart 4 bekräftas ha ett orsakssamband med statiner i randomiserade, dubbelblinda prövningar. De fyra var onormala levervärden, andra avvikelser i leverfunktionstester, förändringar i urinsammansättning och ödem. Det innebär att 62 av 66 biverkningar saknar kausal bevisning från välkontrollerade studier.
Tillstånd som kognitiv försämring, depression, sömnstörningar och perifer neuropati – som finns listade på förpackningarna – visade sig alltså inte ha något stöd i välkontrollerade studier.
Hur vet vi om en biverkan verkligen beror på läkemedlet?
Frågan kan tyckas banal. Tar man en ny tablett och upplever ett negativt symptom – är det ju rimligen en biverkan? Inte nödvändigtvis. När vi pratar om läkemedelsbiverkningar måste vi beakta två stycken psykologiska fenomen:
- Placeboeffekten innebär att en person upplever förbättring eller positiva effekter trots att behandlingen saknar aktiv substans. Förväntan om nytta kan minska symtom och ibland även upplevda biverkningar.
- Noceboeffekten är motsatsen: negativa förväntningar leder till att en person upplever biverkningar eller försämring, även om behandlingen är overksam eller objektivt sett inte orsakar dessa symtom.
Vid läkemedelsbehandling kan alltså patientens förväntningar påverka både hur effektiv behandlingen upplevs och hur starka eller vanliga biverkningarna känns. Det är just därför dubbelblinda studier är så viktiga – varken patient eller läkare vet vem som får det aktiva läkemedlet, vilket neutraliserar både placebo- och noceboeffekterna.
I Lancet-studien var exempelvis andelen rapporter om minnesproblem 0,2 % per år bland dem som tog statiner – men exakt lika stor bland dem som fick placebo. Det tyder på att sådana symtom uppstår oavsett läkemedlet.
Vad är då de faktiska riskerna?
Det finns biverkningar som är väldokumenterade. Muskelbesvär och en måttligt ökad risk för typ 2-diabetes är sedan tidigare kända. Lancet-studien bekräftade dessutom att höga doser statiner – framför allt atorvastatin 80 mg – kan höja levervärden på ett dosberoende sätt.
Dessa risker är reella men behöver vägas mot de stora kardiovaskulära vinsterna. Studiens slutsats är tydlig: riskerna med statinbehandling uppvägs kraftigt av de kardiovaskulära fördelarna. Forskargruppen uppmanar nu till en revidering av den officiella biverkningsinformationen.
Varför spelar det här roll för dig som patient?
Information om biverkningar påverkar hur vi tar våra läkemedel. Om en patient läser att ett läkemedel kan ge depression, sömnstörningar och minnesproblem – och dessa tillstånd i praktiken inte har stöd i välkontrollerade studier – riskerar det att leda till att statiner sätts ut i onödan. Det kan i förlängningen leda till fler hjärtinfarkter och dödsfall som hade kunnat förebyggas.
Det innebär inte att alla biverkningar är inbillade, eller att man aldrig ska lyssna på sina symtom. Men det understryker vikten av att basera information på bästa möjliga evidens – och att prata med sin läkare innan man slutar ta ett läkemedel.
Referenser
- Cholesterol Treatment Trialists' (CTT) Collaboration. Assessment of adverse effects attributed to statin therapy in product labels: a meta-analysis of double-blind randomised controlled trials. Lancet. Published online February 5, 2026. doi:10.1016/S0140-6736(25)01578-8